Enskild firma eller aktiebolag? Så väljer du rätt företagsform

Det här är en av de första frågorna nästan alla ställer sig — och en av få där svaret faktiskt går att räkna fram istället för att gissa. Här går jag igenom vad som skiljer formerna, var gränsen ligger i praktiken och vad de nya 3:12-reglerna från 2026 betyder för valet.

Den korta versionen

Driver du verksamheten själv, är i början och har ett överskott en bit under en halv miljon — då är enskild firma oftast både enklast och billigast. Har du högre vinst, anställda, reell risk i verksamheten eller planer på att växa eller sälja — då talar det mesta för aktiebolag. Resten av artikeln handlar om varför, och var gränsen går.

Så skiljer sig formerna

• Juridisk person: ett aktiebolag är någon annan än du. En enskild firma är du — den har organisationsnummer, men det är ditt personnummer.
• Ansvar: i ett AB riskerar du normalt bara aktiekapitalet. I en enskild firma svarar du personligen för skulderna, med din privata ekonomi som säkerhet.
• Beskattning: i enskild firma beskattas hela överskottet hos dig varje år. I ett AB beskattas bolaget för vinsten, och du för det du plockar ut.
• Att starta: enskild firma anmäler du för F-skatt hos Skatteverket, kostnadsfritt. Ett AB kräver 25 000 kr i aktiekapital plus registreringsavgift hos Bolagsverket.
• Att avsluta: en firma avregistrerar du i några klick. Ett AB ska likvideras, och det tar minst ett halvår.

Skatten i enskild firma

Överskottet beskattas som din inkomst av näringsverksamhet. Du betalar egenavgifter — 28,97 procent för 2026 — kommunalskatt på ungefär 30–35 procent beroende på var du bor, och statlig skatt på 20 procent av det som ligger över brytpunkten, som är 660 400 kr för inkomståret 2026.

Det som överraskar flest första året: skatten beräknas på överskottet, inte på vad du tar ut. Gör firman 400 000 kr i vinst men du bara plockar ut 150 000 kr privat, beskattas du ändå för hela vinsten. Du kan inte styra din skatt genom att låta pengarna ligga kvar på företagskontot.

Två saker mjukar upp bilden. Har du inte drivit enskild näringsverksamhet under de senaste fem åren får du nedsatta egenavgifter — bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent istället för fulla 28,97, på överskott upp till 200 000 kr. Och med periodiseringsfond får du skjuta upp beskattningen av 30 procent av överskottet i upp till sex år, vilket jämnar ut ojämna år.

Skatten i aktiebolag

Bolaget betalar 20,6 procent bolagsskatt på vinsten. Sedan bestämmer du hur pengarna tar sig ut till dig: som lön, med vanlig inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, eller som utdelning, med 20 procent skatt inom ditt gränsbelopp.

Det är i den valfriheten fördelen ligger. Du kan lämna kvar vinst i bolaget och beskatta den ett år när det passar bättre, istället för att bli beskattad för allt direkt.

Nytt för 2026: 3:12-reglerna gör AB intressantare för fler

Från beskattningsåret 2026 gäller nya regler för utdelning i fåmansföretag, och de förändrar kalkylen på riktigt. Två saker spelar särskilt stor roll för mindre bolag:

• Ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp — 322 400 kr för 2026 — ersätter valet mellan den gamla förenklingsregeln och huvudregeln. För dig som äger ett litet bolag och tidigare använde schablonen är det en kraftig höjning av utrymmet.
• Löneuttagskravet är slopat. Tidigare måste du ta ut en viss egen lön för att få räkna lönebaserat utrymme. Det kravet finns inte längre, och inte heller kravet på att äga minst fyra procent.

I praktiken betyder det att ett helägt aktiebolag kan dela ut upp till 322 400 kr till 20 procents skatt — och att du kan lägga till lönebaserat utrymme utan att uppfylla något krav på eget löneuttag. Det lönebaserade utrymmet räknas som hälften av den del av löneunderlaget som överstiger 644 800 kr, så det blir relevant först när du har anställda eller tar ut en högre lön.

Men förändringen har förlorare också. Ränteuppräkningen av sparat utdelningsutrymme försvinner, vilket svider för den som byggt upp ett stort sparat belopp. Och äger du andelar i flera fåmansföretag får du bara ett grundbelopp att fördela mellan dem. Är du i någon av de situationerna är det värt att räkna ordentligt innan du ändrar något.

Var ligger gränsen i praktiken?

Någon exakt gräns finns inte, men tumregeln ser ut så här: så länge du tar ut i stort sett hela vinsten och vinsten ligger under brytpunkten för statlig skatt, är enskild firma svår att slå rent skattemässigt. Jobbskatteavdraget och egenavgifter som är lägre än arbetsgivaravgifter arbetar för dig.

Aktiebolag blir intressant när vinsten börjar överstiga vad du behöver för att leva, för då tjänar du på att kunna styra uttaget över tid. Med det nya grundbeloppet har den gränsen flyttats nedåt — för många ligger den nu snarare kring 400 000–500 000 kr i vinst än de omkring 600 000 som var tumregeln under de gamla reglerna.

Ansvar och risk

I en enskild firma går det ingen linje mellan företagets pengar och dina egna. Går det illa kan borgenärer gå på ditt sparande och din bostad.

Hur stor risken faktiskt är beror helt på vad du gör. En konsult som fakturerar ett par kunder, utan lager, anställda eller lån, har en praktisk risk nära noll. Har du varulager, personal, stora kontrakt eller lånar pengar till verksamheten är det något helt annat — och då är det begränsade ansvaret värt mycket.

Värt att veta: banker begär ofta personlig borgen även när låntagaren är ett aktiebolag. Skyddet är inte absolut.

Administration och kostnader

• Enskild firma: bokföringsskyldighet gäller, men under tre miljoner i omsättning får du använda förenklat årsbokslut. Du deklarerar på NE-bilagan i din privata deklaration. Ingen årsredovisning, ingen styrelse.
• Aktiebolag: fullständig bokföring, årsredovisning till Bolagsverket varje år, minst en styrelseledamot och en suppleant, och beslut om utdelning ska protokollföras. Revisor krävs först om bolaget under två år i följd överstiger mer än ett av gränsvärdena tre anställda, 1,5 miljoner i balansomslutning och 3 miljoner i nettoomsättning — de flesta småbolag slipper alltså revisor.

Räkna med att redovisningen kostar mer i ett aktiebolag, framför allt bokslut och årsredovisning. Det är en verklig kostnad som ska vägas mot skattefördelen, och ligger vinsten nära gränsen kan den äta upp hela vinsten av att byta. Jag har skrivit mer om vad det brukar landa på i guiden om vad en redovisningsbyrå kostar.

Det som ofta glöms bort

• Sjukpenning och pension: i enskild firma bygger du dem på överskottet, i ett AB på din lön. Tar du bara utdelning bygger du varken allmän pension eller sjukpenning.
• Trovärdighet: vissa kunder, särskilt större bolag och offentlig sektor, föredrar eller kräver aktiebolag som motpart.
• Att kunna sälja: ett aktiebolag går att sälja som bolag. Ur en enskild firma kan du bara sälja inventarier, kundregister och liknande.
• Momsen är densamma: momsreglerna påverkas inte av företagsformen.
• Din integritet: en enskild firma är knuten till ditt personnummer, och ofta ditt namn.

Kan du byta senare?

Ja, och många gör precis så: startar enskild firma, ser om verksamheten bär sig, och ombildar till aktiebolag när volymerna motiverar det. Det går att flytta över verksamheten utan omedelbar beskattning om det görs på rätt sätt — men det är ett moment där det är värt att ha någon med sig som gjort det förut.

Åt andra hållet, från aktiebolag till enskild firma, är det krångligare, eftersom bolaget då ska likvideras.

Så tar du beslutet

Räkna på tre saker: hur stor vinst du realistiskt gör de närmaste två åren, hur mycket av den du behöver ta ut för att leva, och vilken risk verksamheten faktiskt bär. Svaret följer nästan alltid av de tre — och det är sällan lika svårt som det känns innan man räknat.

I ett introsamtal går vi igenom just dina siffror, och jag säger rakt ut vad jag skulle välja i din situation. Även om svaret är att du ska stanna kvar i enskild firma.

Alla belopp i artikeln gäller inkomståret 2026. Skattereglerna ändras löpande — hör av dig om du vill ha aktuella nivåer bekräftade för ditt fall.